en kringresandes jul.

Första anhalten på årets julresa var casa del päron och storskogen, sedan vidare till Nora (en liten stad som jag blev tokigt förtjust i), Mr D's syster och sedan tillbaka till huvudstaden. Vi har ätit tokmycket, druckit liter med kaffe och sovit i bäddsoffor. Och tittat på mor A dom tände kinesiska lyktor.

Published with Blogger-droid v1.6.5

måndagslyx

Kan rekommendera filmen

Published with Blogger-droid v1.6.5

finaste julkortet.

Och du har rätt, det är dags för mer äventyr.

Published with Blogger-droid v1.6.5

Note to one self

DVarför tränar jag inte oftare? Hur kan det komma sig att jag alltid glömmer hur bra man mår efter ett träningspass?

Published with Blogger-droid v1.6.5

Hemma

I fredags tog jag tåget från staden och åkte hem till den stora skogen. Hem till tystnad, skog, glad labradorslyngel och liten släktmiddag hemma hos kusinen.

Det är lustigt att jag alltid mellan varven glömmer bort hur mycket jag behöver hemresorna, för det är en unik möjlighet att slappna av och få lite perspektiv på vardagslivet.

Den här gången har jag tänkt på att det har varit väldigt mycket öde i mitt liv, och väldigt lite äventyr. Det är dags att ändra på det nu.

Published with Blogger-droid v1.6.5

veckans höjdpunkt

En dålig och suddig bild från i torsdags när jag och kollegan Hanna satt en hel dag och lyssnade på årets förändringar i bokföringslagen. Hela spektakelet visade att vi är två stora ekonomnördar, för vi var smått lyriska efteråt (vilket i och för sig kan ha berott på allt reklamgodis från stans alla redovisningsbyråer som vi satte i oss.).

Och tyvärr var det nog då att veckan inte var roligare än så här. På måndag var jag på begravning, och på tisdag kom nyheten som gjorde att jag sedan dess spenderat kvällarna med att fulgrina och klappat hunden, som är den enda jag släppt i min närhet. Efter en lång skogspromenad med fika i gårdagens soliga lördagsväder så kändes livet lite värt att leva igen, men först och främst så är jag bara så trött på att så mycket har gått snett sista året.

Jag hoppas att det inte är detta dom kallas karma, för då måste jag ha gjort något riktigt illa för att förtjäna allt detta. Och om det är så att karma finns så innebär det också att jag lever med ett stort mått av självbedrägeri, för jag anser mig vara rätt så snäll.

Published with Blogger-droid v1.6.5

vinter?

Förra lördagen tog jag och f:et en promenad på djurgården och rundade av med en fika. Ute i solen. I slutet av november. Och vi frös inte

Published with Blogger-droid v1.6.5

Bra där, klottraren.

Jag trycker på gillaknappen.

Published with Blogger-droid v1.6.5

oktober?

Promenad med les filles, take away i solen. Jättetrött hund

Published with Blogger-droid v1.6.5

någon som vill med?

Published with Blogger-droid v1.6.5

Hell week

Det har varit en hemsk vecka. Punkt. Vi nöjer oss med att konstatera att den har varit hemsk, och skippar alla detaljer.

Nu åker jag till Malmö och hoppas på lite bättre karma

TFF

Idag har vi ekonomer på min arbetsplats diskuterat följande mail som en på IT skickade:

Ämne: Mat någon?Jag föreslår Fabriken idag. Kl 11:17 vid receptionen?

För at ni inte ska sitta sysslolösa tills lunchen infinner sig bifogas denna, för ekonomer speciellt utformade, gåta:

Du hittar en skjorta för 97kr men har inga pengar!
Så du lånar 50kr av din far 50kr av mor
50+50=100
Du köper skjortan och får 3kr tillbaka

Du ger 1kr till far och 1kr till mor så har du 1kr själv
Du är då skyldig din far 49kr och din mor 49kr
49 + 49 = 98 + din krona = 99kr

Var är den sista kronan?

Det är nog bara att inse att många av oss skulle passa bra in i denna förening 

Höstskog och hund

Mina farhågor inför gårdagen visade sig vara ogrundade (som farhågor ofta är)- bokcirkeln var jättetrevlig och de verkade gilla mig fast att jag inte hade brillorna på.
Om mindre än en månad så skall jag och g. fnatta runt Hässelby då Hässelbyloppet går av stapeln den 16;e oktober. Undertecknad skall alltså springa en mil, då nu är det träna som gäller.

Problemet är faktiskt de fina höstskogarna samt hunden. Det är nämligen mycket trevligare att gå med hunden i den fina naturen än att flåsa runt i elljusspåret. Hoppas det blir hustrus snart så att det blir mindre mysigt att såsa runt med jycken.

Published with Blogger-droid v1.6.5

Läskiga sociala situationer

Det är inte ofta som jag är obekväm med att träffa nya människor, men just i skrivande stund så har jag faktiskt en liten knut i magen just på grund av att jag snart skall ta tuben in till stan och träffa en grupp människor där jag inte känner en kotte.

Jag skall idag äntligen ta tag i en sak som jag länge har velat göra, nämligen att gå med i en bokcirkel. Den senaste veckan har jag läst Metro 2033 av Dmitrij Gluchovskij, och har nu huvudet fullt av tankar kring texten och handlingen. Även om jag ännu inte har varit på mitt första möte så har jag redan märkt en positiv sak med att läsa en bok som man senare skall försöka säga något klokt om - man tar till sig innehållet på ett helt annat sätt eftersom man läser mer noggrannt och reflekterar en hel del över det som händer.

Nu måste jag börja fixa mig. Vad ska man ha på sig för att verka som en sann och smart litterärt bevandrad person? Satan att jag glömde glasögonen på jobbet...

Rätsida

Man kan väl säga att det var ett tag sedan som jag skrev något nu. Och nu orkar jag inte gå igenom hur allt har gått under den månad som det har varit radiotystnad.

Det räcker att konstatera att jag har fått rätsida på allt nu. Och allt känns bara bra igen.

I himlen

Mitt jobb har haft snällheten att skicka mig till en stresspsykolog som jag träffade i måndags. Det här med att inte klara av jobbet tycker jag är skitjobbigt, eftersom jag innerst inne tycker att sådana som bränner ut sig är ett gäng gnällisar som egentligen bara känner efter för mycket. Tant stresspsykolog, som anser att det är "rubbat" att jobba om det inte är a-b-s-o-l-u-t nödvändigt eftersom jag inte sovit ordentligt på fyra månader, fnyser högt när jag säger att jag egentligen tycker att det är larvigt och ett tecken på svaghet att bränna ut sig. Hon spänner ögonen i mig och säger "Men bränn inte ut dig då- om du tar semester nu och sover ikapp så lovar jag dig att du kan stoppa det som håller på att hända"

Sant.

Därför fick jag semester en och en halv vecka tidigare än planerat. Och att inte behöva gå till jobbet har redan gjort att huvudvärken och knuten i magen har försvunnit, även om jag fortfarande har svårt att sova. Men sa jag att det är underbart att inte behöva vistas på jobbet? Och inte behöva bry sig om de 200 mail som jag har olästa i min inkorg, eller de 140 telefonmeddelanden som finns på mit mobilsvar? Det är så nära himlen som man kan komma om man är fröken A just nu.

PS: Minisemestern i skogen var bra. Först mina föräldrar sedan en natt hos Mr D's mutter. Efter en helg med skogslugn och stillheten på landet så är undertecknad och Mr D grymt sugna på att flytta till en stuga omgiven av granar och köra en gröna vågen. Hemystad ost någon?

chez casa del päron

Retro Camera

På minisemester i den stora skogen tillsammans med hund, Mr d och ungefär fem miljarder mygg. Jämt några mil bort har några puckon smällt bomber och skjutit ungdomar på läger, och det går knappt att begripa att det kan finnas sådan dårskap att ens tänka tanken.

Bästa botemedlet mot sömnlöshet är i mitt fall att sova i just denna bäddsoffa i just denna skog. Ska bli så skönt att vakna utvilad i morgon :-)

Published with Blogger-droid v1.6.5

Trött i själen

Sedan den där dagen för ungefär en månad sedan när jag berättade för mina chefer att jag inte trivs på mitt jobb så har det hänt mycket. Själva mötet resulterade i att jag fick ett löfte om en ny, dock mycket odefinierad, tjänst till hösten, men trots detta brakade jag ihop med en rejäl crash för ungefär en vecka sedan.Ångestattack i duschen blev resultatet efter en tid med sömnlöshet, långa jobbdagar och knappt något annat än jobbtankar och jobbstress on my mind.

Dagen efter duschincidenten så hade jag återigen ett möte med cheferna där jag helt sonika sa upp mig och bad att få komma bort så fort som möjligt. Resultatet blev deltid fram tills semestern om två veckor samt en tid hos företagspsykologen. Och efter semestern så kan jag bli fri om jag vill, men jag är välkommen tillbaka till en annan tjänst till hösten. Och i så fall deltid till att börja med för att hitta mig själv igen.

Jag vet att det är lätt hänt att jobbet tar över och man inte orkar längre, men trots vetskapen så känner jag mig så misslyckad för att jag inte fixade jobbet. Och även misslyckad för att jag gav upp- det hela tripplas dessutom upp av misslyckandekänslan av att jag någonstans i allt detta tappade bort mig själv. Någonstans i mitt minne så finns en bild av en tjej som gillade att umgås, träna och inspireras av nya saker - kvar just nu är en trött sak som mest gråter på kvällarna och inte orkar någonting.

Tillsammans med psykologen så går jag just nu igenom alla dessa olika känslor av misslyckande, samt försöker hitta ett sätt att komma ur den negativa spiralen som jag har hamnat. Första åtgärden har varit att bygga upp mitt sociala liv igen samt börja träna, vilket jag nu har ägnat en vecka åt och det hjälper riktigt bra :-)

Och när jag inte kan sova på nätterna så lägger jag pannan mot Mr D's rygg och är lycklig trots allt. Jag är bara lite trött i själen just nu, men det kommer att gå över. 

Sånt där man inte skall göra

Idag har jag berättat för mina chefer att jag inte trivs med mitt nya jobb och inte vill fortsätta. Trots den höga lönen så är det inte värt att inte kunna sova på nätterna och gråta för att man inte vill gå till jobbet.

Med vänlig Hälsning,

Glad och snart arbetslös med bostadslån

Dags att ändra på vanorna

Allt sedan jag fick lunginflammation för lite mer än ett år sedan så har jag inte kommit igång med min träning igen, trots att viljan funnits där. Jag kan inte säga exakt vad som felat, utan det har bara inte blivit av. Och nu känner jag av konsekvenserna - jag har ingen ork, har blivit större och trivs inte med mig själv. Så nu är det dags att vända trenden.

Jag har alltså återupptagit projektet Shape Up. Mindre socker och mer träning. Och idag har jag börjat med en halvtimmes träning. Och dessutom har jag anmält mig till tjejmilen. Hiyyah!

go for the real ting. baby

Efter 12 timmar på jobbet så bestämde jag mig för att inte nöja mig med att vara arbetsnarkoman, utan satsar nu på att bli alkoholist på riktigt.

Published with Blogger-droid v1.6.5

Pauslänk

Medans jag är i Budapest så kan ni läsa den här bloggen. Kissen har humor.

Pausbild

Published with Blogger-droid v1.6.5

Tack vare L och hennes inspiration samt inflytande så råkade jag köpa tre par skor under de fåtal timmar som vi spenderade tillsammans. Man bara måste hjärta Skopunkten och deras affärsidé

The power of det goda samtalet

Idag gjorde jag sista dagen på jobbet för den här veckan, och mötte upp det goda samtalets främsta fanbärare, och tillsammans spenderade vi timmar i eftermiddagssolen tillsammans med våra vinglas. Trots att vårt möäte var mycket tidsbegränsat så känner jag mig som en ny människa tack vare all energi som vackra L bjöd på. Jag säger Merci Beaucoup, och hoppas att du fick något tillbaka.

Nu skall jag panikpacka. Imorgon åker jag och G till Budapest över helgen.

förundran

Efter tio timmars arbete så måste jag ställa in kvällens planer och ta med mig datorn hem som kvällssällskap eftersom det är bokslut nästa vecka.

Allt jobb sista tiden har fått mig att fundera på huruvida man är effektiv när man är på jobbet eller inte. Och just nu försvinner mycket tid eftersom jag konstant blir störd av frågor, telefon och besökare. Så jag blir helt slut av att bara finnas till och inte göra något annat. Vilket är dumt eftersom det nu är jag som ligger efter.

Published with Blogger-droid v1.6.5

vi struntade i att jobba den här kvällen och gick ut istället och tog en öl.

Published with Blogger-droid v1.6.5

Inlägg nummer 537 om hur trött jag är

Sorry bloggen, men jag måste whina lite till om hur trött jag är just nu. Idag skulle jag lätta upp tillvaron lite genom att köpa nya pjuck så insåg jag utanför skobutiken att jag var för trött för att gå in. Så illa är det.

ställen man kan spendera en måndagskväll på.

I väntrummet hos polisen. Det är typ 300 före mig i passkön, och bredvid mig sitter en skrikig unge

Published with Blogger-droid v1.6.5

Barnsjukdomar

Jag har fått öroninflammation. För några månader sedan hade jag ögoninflammation. Trots att jag är över trettio så får jag alltså bara fjantiga barnsjukdomar som ingen över fem någonsin drabbas av.

Kan jag inte få någon cool vuxensjukdom istället? Typ någon könsjukdom eller ischias?

saker som gör mig glad, del 1

Vin med f:et en lördagkväll

Published with Blogger-droid v1.6.5

uttråkad

De senaste veckorna har jag konstant trött. Och nu är jag trött på att ständigt vara trött och konstant hängig, så nu har jag bestämt mig för att helt enkelt sluta med det. Planen är att jobba mindre och ägna mer tid åt saker som är roliga och som gör mig glad.

Det är dags att formatera om hårddisken och bli av med trötthetsversionen av Fröken A.

dag tre på nya jobbet

Jag vill inte vara chef längre. Det är faktiskt sjukt jobbigt *sökerefteroansvarigajobbpåplatsbanken*

Published with Blogger-droid v1.6.5

precis där jag inte skall vara

Efter ytterligare en sömnlös natt, där tankarna på jobbet bara har virvlat runt i skallen, inser jag att det som jag svor inte skulle hända faktiskt har skett. Jobbet har tagit över, och tar betydligt mer energi än vad det ger.

Published with Blogger-droid v1.6.5

början på något nytt

Samma dag som superterroristen dog så började jag på ett nytt, skrämmande jobb. Jag är numera en så kallad mellanchef - ni vet en sådan däringa som ingen tycker om.

Fast jag överlevde i alla fall första dagen. Det skall jag fira med att åka till Ikea

Published with Blogger-droid v1.6.5

på väg till fredagsmyset

Vi åker till vinterviken och tar en promenad med f.et och Company

Published with Blogger-droid v1.6.5

Räserfylla

Jag plockade med mig jobbdatorn med mig hem och jobbade fram till  halv sju, och tog sedan ett glas rödvin.

Blev kanonfull med en gång.

Så nu sitter jag här och är snurrfull, ensam hemma med hunden och lyssnar på bögiga synthhits

påskkompizar

Sämre sällskap kan man ha :-)

Published with Blogger-droid v1.6.5

Yes, det är skönt att vara ledig :-)

Published with Blogger-droid v1.6.5

Det enkla livet

I går kväll så åkte jag och hunden till Liljeholmen, där vi mötte upp F:et och tog en lång promenad vid Vinterviken.

Det behövs faktiskt inte så mycket för att man skall ha ett bra onsdagskväll, trots kaosjobb och stress. En vän, ett par bekväma skor och en promenad är allt som behövs. Superenkelt, men det är mycket lätt att glömma bort enkelhetens glädje.

Kan dock meddela att gladast av alla var nog hunden. En lång promenad på ett helt nytt ställe med vatten i närheten, folk och hundar. Hon fick damp direkt vi gick av tunnelbanan.

På väg till skogen och återuppståndelsen

Sitter på tåget ut mot skogen, har tagit ledigt och har inte en enda jobbpinal med mig i packningen. Däremot har jag med mig böcker en masse, för planen är att läsa och gå långa promenader i skogen med labradortonåringen Dino.

Ju mer jag har att göra på jobbet, desto större är behovet att läsa böcker och se på film. Behovet av pauser från arbetsrelaterade tankar som snurrar runt, runt är påtagligt, men det finns också ett behov av att vidga vyerna utanför den där karusellen som just nu är min arbetsplats. Få in nya idéer, andra intryck och andra erfarenheter - återigen är det behovet av distans som gör sig påmint.

För ett tag sedan så åt jag middag med två av de högre cheferna på mitt jobb, och samtalsämnet var diskussioner kring fikaborden på de olika arbetsplatserna som vi hade varit på. Vi var rörande överrens - de mest inspirerande och engagerande fikapauserna finns på de arbetsplatser där medarbetarna inte är för uppslukade av sitt jobb, utan har ett liv utanför arbetsplatsen och får intryck därifrån.

Jag vill inte vara en tråkis som inte kan prata om något annat än jobbet. Därför har jag laddat väskan med  en bok om Lenin, del två av A song of Ice and Fire samt två filmer.

Insikter från bostadsrättsföreningens städdag

Bor man i Stockholm och är 30 någonting, så infaller med jämna mellanrum att man tvingas vika en dag eller två om året till att städa tillsammans med andra 30 någonting som råkar bo i samma hus. I mitt fall är dessa städdagar av en liten annorlunda karaktär, då jag och Mr D bor i ett område fullt av pensionärer som bott i husen sedan dessa byggdes på 70-talet. Alla känner alla, de flesta är mycket engagerade i skötseln av husen, och eftersom alla pensionärer redan har fixat allt som skulle fixas på städdagen så är hela städgrejen bara en ursäkt för att fika och grilla tillsammans. Inte så mycket plocka skräp och kratta med andra ord, utan istället sitta i solen med kaffekoppen och prata med pensionärer och andra grannar.

Det är så häftigt att då och då totlat byta crowd, och få höra historier ifrån världar som är så nära men ändå så längt borta från ens egen. Hur var det egentligen att vara nyutexaminerad sjuksköterska på 50-talet i den då otroligt hirarkiska sjukhusvärlden (en kvinna berättade hur överläkaren hade snutit sig i hennes kläder under en operation, vilket tydligen var vanligt på den tiden), vilka grejer behöver man ha med sig när man skall segla över Atlanten och hur gör man för att bygga upp ett nytt liv i ett helt nytt land när man var tvungen att fly från sitt gamla? Efter några timmar så lämnar jag fikabänkarna med huvudet fullt av nya tankar och funderingar, och tänker att jag borde träffa nya människor oftare för får man lite nya idéer så får man även perspektiv till sin egen verklighet. Vilket är nyttigt, för får man just perspektiv så får man ofta nya infallsvinklar samt lite distans till de problem som snurrar runt i ens skalle. Perspektiv är nog faktiskt något av den bästa anti stress metoden som finns.

Inte nog med att städdagen gav både mig och Mr D lite nya tankar och idéer, vi har också bestämt oss för att vi skall köpa hus med trädgård. Inte nu, men innan vi fyller 40. Nu gäller det återigen att spara lite kosing :-)

Rapport från helg den helg som flytt

• Bio - Sucker Punch, snygg film men handlingen var lika logisk som de brukar vara i porrfilmer. Sista gången som Mr D låter mig välja film. 
• Låånga hundpromenader i det vackra vädret. Hunden börjar få kondis efter att ha varit dagishund i några månader och kräver nu mycket motion. Matte och husse börjar bli lite trötta och få begynnande skovskav.
• Städdag i bostadsrättsföreningen.
• Kaffe utomhus i solen och fågelkvitter
• Skoshopping i Skärholmens centrum. Två par för fem hundra pix, jag vara mycket nöjd då det ena paret är ett par rejäla läderpjuck.
• Brunch i Fittja på en mysig konsthall/café. Rekommenderas
• Pajätning och spelande med Mr D

Nu är jag trött. Trots sol och värme så skall jag lägga mig ner och sova en stund framför TV:n, vilket troligtvis anses som att häda i dagens Sverige som suktat så länge efter ljuset och värmen.

Murphy gillar inte oss motionärer

Fram till igår var jag så himla nöjd. Jag hade äntligen kommit igång med joggandet, och för första gången på väldigt, väldigt länge så var det faktiskt kul att springa. Jag har släppt alla prestationskrav på tider och antal kilometer och bara sprungit så snabbt och långt som jag orkat för stunden. Och haft riktigt sköna stunder i joggingspåret.

Igår skulle jag in till stan för att träffa Naz och kolla på lite mumier. Eftersom det var fint väder så stack jag hemifrån lite tidigare och gick en bit in mot stan. I höjd med telefonplan så trampar jag snett och vrickar foten.

Nu blir det inga jogginturer på ett tag. Istället sitter jag här med en ond fot och en Murphy som fick sin vilja igenom.

årets first

Jag och f:et fikade utomhus för första gången. Vi blev så till oss att vi sedan var tvungna att fira med att gå på bio och därefter dricka öl ( guiness eftersom vi övar till Irlandsemestern i sommar)

Published with Blogger-droid v1.6.5

sötisar

Bild från gårdagen, ett regnigt och folktomt skansen var faktiskt riktigt kul.

Published with Blogger-droid v1.6.5

Fliskrishotet

Efter månader av renovering så är det nu min och Mr D's gemensamma plan att fylla på sparkontot igen - badrumskillen grävde ett djupt hål i våra ihopknegade finanser kan jag meddela. Inför april så har vi alltså lovat varandra att vi ska hålla i pengarna, och entusiastiskt utfärdade vi gemensamt köpstopp fram tills maj månad.

Men sedan så såg jag den här och blev kär. Hello visakort, my old friend - I come to talk to you again...

Integrationens fanbärare

Underteckad fungerar tvärtemot gängse svennebanan diskrimineringsattityder. Undertecknad har nyligen fått en egen liten konsult att hunsa med på jobbet och tvinga göra trista dataregistreringssaker. Undertecknad fick välja själv vilken konsult som skulle hyras in.

Undertecknad valde killen som snackar swahili. Bara för att det är så koolt.

Kan förresten återrapportera att gårdagens långpromenad totalt slog ut både mig och hunden på kvällen. När Mr D kom hem klockan nio så sov vi båda två så hårt att vi inte märkte att han var hemma (jag vaknar alltid när han kommer hem, även om jag ibland sover räv bara för att verka lite svårfångad). Hunden förlorade all cred som potentiell vakthund som glatt snosade vidare trots instövlande husse.

Imorgon skall jag vara ledig (jag har ju en egen konsult/slav/kaffehämtare nu så jag behöver inte vara på kneget). Eftersom Mr D också råkar (av en händelse) vara off duty så skall vi spendera dagen på Skansen akvariet. Mr D hade i ett tidigare liv typ hundra sköldpaddor och är lite wacko fascinerad av konstiga djur. Ska bli mysigt att se honom gulla loss bland ödlorna.

Små, små saker

I veckan har det varit mycket konflikter som sugit mycket energi. Därför skippade jag jobbet en timme tidigare, hämtade hunden på dagis och tog en riktig långpromenad i skogen. Hunden fick vara lös och bara sprang och sprang av glädje.

Så små saker kan ge så mycket. Allt strunt som tidigare fyllde huvudet är nu borta.

finisar

Jag är typ snyggast i hela världen när jag har dessa på mig ;-)

Published with Blogger-droid v1.6.5

att återuppstå

Sitter på tåget till skogen med kappsäcken full med böcker. Bakom mig lämnar jag hormonkrig, maratonförhandlingar på jobbet och en hund som plötsligt matvägrade. Jag tackar gud som gett mig en riktig karl som pallar.

Så samma dag som ett kärnkraftverk brinner i japan så reser jag hem och hoppas på att återuppstå ur askan, precis som den där fågeln. Nu skall jag sova, läsa och ta långpromenader med labradorslyngeln, och glömma allt vad jobb heter. På söndag hoppas jag att jag är snäll och glad igen.

Fast jag har inte bara varit tokig i veckan. Inför en hel ledningsgrupp så har jag i motvind argumenterat för det som jag innerst inne trodde på. Jag hade ont i magen när jag gjorde det, och oavsett om idén går åt skogen eller inte så är jag nöjd att jag vågade.

Published with Blogger-droid v1.6.5

På mitt charmigaste humör

Söndagen har spenderats i sängen, under täcket, gråtandes och snorandes. Över absolut ingenting alls. Till slut fick Mr D komma hem från jobbet för jag pallade inte att gå ut med hunden.

Dagens händelser är inte ovanliga i vårt lilla hushåll. In fact, de har varit frekventa inslag i vår vardag sedan ungefär två veckor efter att jag började med de där pillren som enligt legenden har frigjort oss kvinnor. I mitt fall har de gjort mig till en galning som en gång i veckan funderar på att skära mig i armarna för att jag är så jäkla ledsen. Till pillrenas försvar skall dock tilläggas att de funkar the other way as well- en kvart efter att jag letat efter rakbladen så är jag skitglad igen.

Jag slutar med P-piller nu. Bums. They make me very, very psycho

glädjestråle

Sol = glädje. En bra start på dagen :-)

Published with Blogger-droid v1.6.5

Oväntat gott

Idag kom Naz på födelsedagsbrunch - när hon fyllde år för några månader sedan så lovade jag att bjuda på våfflor, och idag var dagen då löftet skulle infrias. Efter ett tips från syster yster så provade jag röra ihop den här smeten, och trots min skepsis till fullkornsdinkel så blev det jättegott! Kan verkligen rekommenderas, oavsett om du tror på GI-dieten eller inte.

Confessions on the internet

Okej, jag erkänner. Jag knarkar Underbara Clara. En del av mig är inte tillfreds med det.

lördagskväll

Ensam hemma, en kopp te och en dokumentär.

Published with Blogger-droid v1.6.5

Frustrationsveckan

Den här veckan har varit tuff, minst sagt. Jag visste sedan innan att detta var veckan då Far A skulle opereras för sin skitcancer, men jag var inte beredd på att han när han vaknade upp från operationen skulle drabbas av en psykos (de är tydligen heavy on the drugs när man opererar cancerpatienter), och bli såpass våldsam att de fick söva ner honom igen. Att sitta på andra sidan landet när någon anhörig är sjuk gör att man känner en otrolig vanmakt. Och vanmakt är frustration.

På jobbet omorganiseras det för fulla muggar, och människor som jag tycker om mår inte bra. Det är mitt jobb att lugna och vara positiv, men eftersom cancerångesten har gnagt i mig så har jag känt att jag inte riktigt räckt till. Failure alltså - och failure är frustration.

Som ett brev på posten kom också sömnsvårigheterna. Dessutom blev det inte bättre av att hunden fick problem med sin mage i torsdags, hade ont och var orolig. Att vakna mitt i natten av en gnyende hund som har ont är hjärtskärande. Återigen - frustration.

Igår andades jag äntligen ut, släppte jobbtankarna i samma stund som jag loggade ut och gick hem, kramade mr D och ramlade sedan i säng.  12 timmar senare så vaknade jag pigg och glad igen. Lite turligt nog så är vi hundlösa i helgen, och dessutom är detta första helgen på evigheter som vi varit lediga tillsammans och inte behövt ägna oss åt lägenhetsrenovering. Ett besök på Tekniska musét, en lunch samt lite shopping på Stadsmissionen senare så har vi lagt veckans bekymmer bakom oss, och all frustration är borta. Det krävdes tydligen inte mer än så ...<3

belöning efter skitveckan

Jag blev fånigt glad.

Published with Blogger-droid v1.6.5

Ho! Ha!- man kan inte annat än skratta åt den här.

Man kan förstå att alla gav upp när det kom en miljon hojtande mongoler med fiolerna i högsta hugg...

kräfttider

Precis när vi glömt så kom den tillbaka och gav oss ett knytnävsslag av rädsla rätt i solar plexus.

Published with Blogger-droid v1.6.5

tecken?

Undrar om det kommer bli en bra dag när män får åka i den här vagnen till kneget?

Published with Blogger-droid v1.6.5

sköna lördag.

Är på väg hem efter en lördagskväll med innehåll precis utformat efter mina behov. Shopping, bio och vin- helt rätt efter allt jobb som min värld har snurrat runt den här veckan. Kan dessutom rekommendera filmen The Kings speech.

Published with Blogger-droid v1.6.5

Äntligen träning!

Efter tre veckor av hosta, ögoninflammation och snörvelförkylning kunde jag idag äntligen återvända till mitt kära Friskis och Svettis vid Lindhagen. Mycket, mycket lugn styrketräning och rodd stod på schemat, och det kändes så himla skönt att äntligen kunna anstränga musklerna igen.

Denna tid av påtvingat träningsuppehåll har fått mig att inse hur bra jag känner mig när jag har kontinuerlig fysisk ansträngning i mitt vardagsliv. Och det är inte någon strävan efter den perfekta kroppen som får mig att må så bra av träning, utan jag lever för de  endorfinkickar som träningen ger. Det är alltså mer psyket som mår bra av fysisk ansträngning, i alla fall kortsiktigt.

Idag har jag även läst ut Game of Thrones, som är första delen i bokserien Song of Ice and Fire. Första boken är otroligt bra, och dess slut har gjort att jag fått kämpa med mig själv att inte beställa nästa del bums på Ad Libris. Dessutom har bästaste Tirren lagt ner ett hästjobb och lyckats hyra en stuga, där jag och några kära arbetskamrater från Madeira skall tillbringa en hel augustivecka. Eftersom vi träffades på en ö så skall vi nu återses på en annan ö - stugan ligger nämligen mitt ute på den Irländska vischan.

lördagskväll i skogen

Jag sitter och syr gardiner med mycket möda och stort besvär

Published with Blogger-droid v1.6.5

På tåget hem till storskogen

På tåget, och bland skrikande ungar och sura pensionärer så sitter jag och önskar att jag var modig och stark, istället för ledsen och feg.

Published with Blogger-droid v1.6.5

Sweet morphin sleep

Sömn har varit en bristvara senaste veckan då kärringhostan gjort sig påmind varje natt. Men tack vare en arbetskollegas skräck mot starkare droger än älven fick jag hennes hostmedicin. The good stuff- ni vet den där sorten med morfin. Den här flaskan är något av det bästa som hänt mig .

Published with Blogger-droid v1.6.5

söndsgsplugg

Varje söndag sitter jag och hunden numera i spellokalen och pluggar projektledning. Hemligheten till en bra studiemotivation är frånvaron av Internet

Published with Blogger-droid v1.6.5

Pirr och nervositet

Imorgon skall jag hålla ett kort föredrag- sex gånger. Enligt uppdragsspecen är det viktigt att jag skall vara inspirerande, säljande och informativ, men det hela får inte ta mer än tio minuter. Och jag är nervös - såpass nervös att jag övat framför hunden som lyssnat snällt, men tyvärr är hon lite snål med feedback.

Önska mig lycka till.

Tant A går och lägger sig

Idag har jag varit otroligt osexig; osminkad på grund av ögoninfektionen, vintertrött och har dessutom förärats en mycket irriterande kärringhosta.
Därför går jag och lägger mig redan klockan åtta och hoppas på en bättre dag imorgon.
Kraxhost och god natt

Published with Blogger-droid v1.6.5

Rapport från veckan som varit: The evil Eye

Den här veckan började riktigt bra: Jobbet flöt på bra trots bokslut, jag testade Power Yoga (jag var inte så särskilt förtjust, utan tror att jag skall hålla mig till "vanlig" yoga eftersom jag bli mer flexibel) och på tisdag blev jag bjuden fördelsedagstårtshappening hemma hos Lars i hans fancypancy lägenhet vid Hornstull. Det var mitt i tårtätandet som mitt ena öga helt plötsligt började svullna upp samt rinna lite opassande, vilket gjorde att kvällen avslutades med ett besök på närakuten . Och istället för att jobba de efterföljande dagarna så fick jag sitta hemma med lite halvtaskig ledsyn, vilket skulle ha varit ett ypperligt tillfälle för att greja med lägenheten eller att göra något annat produktivt, men som en följd av infektionen i ögat så fick jag snabbt feber. Så det blev två trista dagar på ryggläge i TV-soffan, vilket inte var särskilt bra för humöret.

När jag väl fick gå tillbaka till jobbet så var mitt öga inte svullet längre, men däremot så ilsket rött att kreti och pleti på tunnelbanan, arbetskamrater och andra människor som kom i min väg flämtade till när de fick se mig. Ett öga rött....

Perfekt sällskap på pendeltåg ut till Märsta.

Att kunna låna böcker på bibliotek gör mig alldeles varm av glädje :-)
Att det sedan vankas födelsedagskalas när jag väl är framme i Märsta gör mig också väldigt glad skall jag tillägga.

Published with Blogger-droid v1.6.5

Någon som vill följa med?

Någon gång inom de närmaste åren skulle jag vilja göra det här. Correction, jag skall göra det!

I'm in love with a skivstång

Under min tidiga träningskarriär på SATS så brukade jag tvinga mig själv att gå på Body pump pass. Och då menar jag verkligen tvinga mig själv- jag tyckte att passen var jättetrista men ville på något sätt träna lite styrka.

Och det var ungefär så som jag tänkte när jag gick på mitt första skivstångspass (Friskis motsvarighet till Body Pump) för några veckor sedan- jag stålsatte mig själv för att genomlida ytterligare ett trist styrketräningspass. Men den här gången, och alla de andra gånger som jag därefter gått på Skivstångspass så har det varit jätterolig träning. Så tji fick jag.

Det har inte varit självklart för mig vad det är som gör att just Friskis variant är så mycket mer tilltalande än SATS, men jag har efter en tids funderande kommit fram till att ledarnas attityd troligtvis är mer peppande på Friskis. Alla som jag tränat för där har varit duktiga på att motivera deltagarna att ta i lite extra, och samtidigt varit extremt bra på att förklara alla rörelser och vad man skall tänka på för att få maximal effekt. Dessutom så är det lite mer fart i Friskis varianten, det är inte ett antal repetitioner och sedan paus inför nästa set som på SATS, utan istället varvas övningarna så att man ständigt är igång under hela passet.

överlag är jag mycket imponerad över Friskis och Svettis, men jag ser inte fram emot början av den här terminen då de redan överfulla träningsanläggningarna kommer att invaderas av alla med färska nyårslöften.

Det går sakta framåt med listan...

Nu skall jag gå och träna.

Published with Blogger-droid v1.6.5

En soft trettondag

Sovmorgon, misslyckat försök till renovering, träning och ett långt parti av Civilisation.

Published with Blogger-droid v1.6.5

Materialistisk önskan

Ikväll var jag bjuden på spelkväll, men eftersom det tryter i garderoben så måste jag tyvärr tvätta istället.Så istället för spel hos G får jag hänga i tvättstugan.

Oh lord, wont you buy me a washing machine?

Published with Blogger-droid v1.6.5

Nyår med en kul utmaning

Julen har bara flugit förbi, och har inneburit många skratt, en hel del bilåkande och tyvärr även en hel del tårar (lång historia som inte skall berättas på det stora vida nätet). I mellandagarna har jag jobbat, förutom dagen innan nyårsafton då svärfar kom förbi och tillsammans skruvade vi upp en massa saker i badrummet. På själva nyårsafton njöt hela familjen (det vill säga jag, Mr D och hunden) av det fina vädret med en lång promenad i skogen.

På kvällen fick jag en utmaning som en listneurotiker som undertecknad inte kan motstå: 101 saker som skall göras under 1001 dagar. Just nu knåpar jag lista för fullt, och det är svårt kan jag lova: dels att komma på saker (ett ganska så deprimerande faktum att inse kan jag säga - man vill ju gärna se sig själv som en flicka full av idéer), och dels att se till att man verkligen har råd/tid att hinna med allt under den angivna perioden. En av punkterna är att blogga om min lista, så jag kan lova att ni kommer att få läsa allt som har med den att göra.

Förutom listknåpadet så har det nya året börjat helt ok. Igår fick jag för första gången på länge träffa les filles , och det kändes välbehövligt kan jag säga eftersom jag varit sjukt uttråkad under tiden som alla varit utanför tullarna på julledighet.  Som en konsekvens av det sociala celibatet pratade jag konstant under hela kvällen, så det finns en viss risk att de inte kommer att orka träffa mig på ett tag framöver...:-)