Det här har jag precis skrivit på

Det är på riktigt nu.

Heaven on the internet.

Åhhh....

Min ungdom är nog över.

I går kväll kom F:et över på te och scones, men några timmar innan hon dök upp så intog hemmafrudemonen min kropp, och jag började baka småkakor...vad är det som händer?

Nu har jag ätit frukost med F:et, och tillsammans har vi tagit en morgonpromenad längs med kanalen. Planerna för dagen är att försöka ignorera redovisningsboken så mycket som möjligt och läsa Håkan Nessers "Berättelsen om Herr Roos", och titta på BBC-serierna som jag fick låna av F:et.

Ytterligare en tantvarning?

Igår köpte jag något som jag aldrig trodde att jag någonsin skulle köpa: papiljotter!

Lördagmorgon, och redovisningsboken ligger bredvid en stor kaffekopp på köksbordet och väntar på fortsatta studier. Dock står det även på dagens to do - list att sanera lägenheten då F:et skall komma på finbesök i kväll.

Jag ska visa senare vad jag ska göra med papiljotterna!

Glädjeknarka.

Som någon sorts psykisk försvarsmekanism så har min hjärna hakat upp sig på allt som är bra i mitt liv just nu och därmed försöka fasa ut tre små cancertumörer så mycket som möjligt ur sinnet. Jag njuter mer än vanligt av att träna, att träffa någon som jag gillar, att skratta med gubbarna på jobbet, plugga eller att få nya arbetsuppgifter på mitt nya jobb. Givetvis är jag ledsen i perioder (konstigt nog oftast när jag står i duschen), men en stora huvudmuskeln verkar vara inställd på att fokusera och lägga vikt på de bra sakerna som sker trots allt.


Min hjärna tycks vara smartare än vad jag tidigare trott.

...

I förra veckan fick jag reda på att min pappa har cancer. Sedan dess har jag tänkt och tänkt men jag har hittills inte lyckats fatta vad det är som har hänt. En del av mig är precis som vanligt, men en annan del är bara väldigt, väldigt rädd.

Inte på topp just nu.

Den här veckan har varit en av de mest omtumlande veckorna på mycket länge, då något mycket roligt och något mycket hemskt har hänt. Det senare tänker jag inte blogga om eftersom jag dels inte vet riktigt vad det innebär och dels inte har bestämt mig riktigt för hur jag skall reagera.

Men för att återvända till de bra nyheterna så kan jag berätta att fröken A nu är vikarierande systemförvaltare/ekonomiassistent anställd direkt av bolaget...inget mer konsultande per timme alltså! Arbetsuppgifterna är perfekta för mig just nu, men tyvärr kommer jag att arbeta på en annan avdelning än mina kära gubbs. Fast jag har lovat dem att vi skall äta lunch tillsammans minst en gång i veckan framöver-

Trots allt så har jag haft en toppenhelg: tränat med brommafrun på fredag, middag plus en bisarr utekväll med les filles igår. Jag är väldigt, väldigt glad att jag har förmånen att känna alla häftiga människor som finns runt omkring mig just nu, massor av kärlek till er!

Orkar inte

Idag orkar jag bara inte. Orkar inte plugga, orkar inte träna, orkar inte engagera mig. Livet är sådant ibland.

Livet kan även vara så grymt ibland att ett litet barn rycks bort alldeles för tok för tidigt, vilket tyvärr har hänt min gamla barndomskompis från skogarna. Jag får helt syntax error i hjärnan när jag försöker greppa att något sådant ens får lov att hända.

På hjärnan just nu

Tiita vad som hänger i mitt fönster!

En adventsstjärna! Mitt hittills mest seriösa inredningsförsök här hemma, och det har tagit en vecka att dels sätta ihop den, få upp en krok som den kan hänga i och dels få tag i en jordad förlägningssladd för att få skiten att lysa. Men nu är den uppe och jag älskar den!

Det verkar hända saker...

På torsdag skall jag ha möte med personalavdelningen samt den virriga redovisningschefen. ”Köpeskillingen” mellan konsultbolaget och bolaget gick tydligen att förhandla bort, så nu handlar det bara om att vi skall komma överrens om detaljerna…det känns ovant att ha förhandlingspositionen ”har redan ett jobb och fluktar på ett annat”.

Veckans utmaning

Idag slängde jag ett öga på mitt bankkonto och blev arg. Jag har nämligen överspenderat denna månad (igen!) och har nu endast 250 sek kvar på lönekontot.
Fan, att jag aldrig lär mig följa budget! Men nu är det dags att låta mina misstag svida i skinnet, så istället för att flytta över pengar från mitt sparkonto (yes, jag har ett sådant och det innehåller deg, dock reserverat för roligare ändamål än att täcka upp för upprepad impulshandling) så har jag bestämt mig för att överleva fram till löning på det som är kvar på sparkontot. Alltså skall 250 spänn räcka till mat i en och en halv vecka.
Game on!

Det gick visst lite fort i morse.

Dagens träningsväska innehöll ett par träningsskor: dock kom höger- och vänsterskon inte från samma skopar...

Trevlig lördagkväll!

Vegetarisk buffé på Hermans tillsammans med järngänget är receptet på en topplördagkväll!

I går kväll var det min första kväll på stan som nykterist, och jag måste säga att det är nog min grej att dricka cola istället för rödvin en lördagkväll på stan. Alkohol får min hjärna att slappna av totalt, vilket i kombination med min medfödda kvällströtthet gör att jag blir fruktansvärt bladig och trött rätt så tidigt på kvällen. Ingen höjdare för partyhumöret och ingen höjdare för mina partykamrater som måste lyssna på mitt dumma bladder efter ett glas vin.

Idag har jag ägnat stora delar av dagen åt att arbeta med en inlämningsuppgift till plugget, och tillslut när den drev mig till vansinne så tog jag tag i mitt nya söndasprojekt: att upptäcka Södertälje, staden som jag sedan ett år tillbaka bor i och inte hittar i mer än till mataffären samt till pendeltågsstationen. Så det var bara på med promenadskorna och med siktet inriktat mot Hovsjö, så hamnade jag i Västergård. Som vanligt navigerade jag alltså lite fel, men hittade ett helt kvarter med söta små villor som var rätt så roliga att gå runt och kolla på. Mitt hjärta slår ännu mer för Södertälje ju mer jag ser av den lilla staden med det dåliga ryktet.

Titta! Fröken A var på en bar på en lördagkväll. Det har inte hänt på år och dag. På bilden; världens gulligaste japanska och en ovanligt lång italienare. 

Veckans tema: Gratisätning

Den här veckan har matkontot knappt rörts eftersom det har varit gratisätarvecka. Det hela började med frukost på jobbet i måndags, lunch med min nya konsultchef i onsdags och sedan middag med konsultkollegor på torsdag, och idag middag på restaurang tillsammans med vänner som tack för bröllopshjälpen i somras.

Ska bli spännande att se om jag får på mig byxorna nästa vecka....

Mesförkylning

Det var ljuvligt i går kväll att gå och lägga sig tillsammans med hostmedicinen och sova en hel natt utan irriterande rethosta.

Men trots morfin och sömn så håller mesförkylningen i sig. Jag är inte tillräckligt sjuk för att kunna titulera mig som sjuk och inte heller tillräckligt frisk för att rulla på som vanligt. Så tyvärr kan jag inte gå på den inplanerade pumpen i eftermiddag, eftersom jag troligtvis skulle hosta i takt med musiken under hela passet. Så det blir att stanna hemma istället med redovisningsboken....

Hej redovisningsbok!

Krupp.

En av gubbsen har fått nog av mitt konstanta hostande, och idag så fick jag en flaska hostmedicin av honom. Ni vet, den där underbara hostmedicinen med morfin som man egentligen måste gå till farbror doktorn för att få – det är just den som jag har i tryggt förvar i min väska just nu.

 

Det finns säkert en lag mot att ta emot andra personers receptbelagda mediciner, men trots det juridiska samvetet så är det underbart att äntligen slippa hostan. Eller som gubbsen själv sa: ”Ska bli så jävla skönt att slippa lyssna på dina kruppanfall!”

Dagens soundtrack

Den där Kajsa igen.

Jag dryftar mina arbetsbekymmer med kollega Kajsa. Kajsa, som är av Sydkoreanskt ursprung och till sättet mycket lik Mrs Kim i Gilmore Girls, fnyser och frågar: Vad gnäller du för? Det finns ju faktiskt andra jobb att söka. Undertecknad blir lite förvånad att Kajsa verkar ha missat hela fliskrisgrejen, men återigen så fnyser Kajsa och säger: Vill du ha jobb så får du jobb. Det är ingen ide att ens tänka något annat.

Och nu har jag hittat ett kneg som jag ska söka. Håll tummarna för mig!

Rörigt värre.

Idag har livet varit en enda röra…idag träffade jag en virrig redovisningschef som erbjöd mig ett vikariat fram till och med sista augusti. Jag har vetat om att detta skulle komma, och det är ett jobb som skulle kunna vara bra för mig. Och jag skulle verkligen vilja vara kvar i bolaget… dessutom verkar det som om konsultbolaget nätt och jämt håller näsan över vattnet och har redan sagt upp en hel del folk.

Det bästa hade varit om redovisningschefen hade hyrt in mig som konsult, men av någon konstig anledning så vägrade han göra detta utan ett vikariat skulle det bli. Och nu kommer det fina: om jag skulle gå över till bolaget så måste bolaget betala konsultfirman några hundra papp, och är man verkligen villig att göra det för en tillfällig vikarie? Skulle nog tro att svaret på den frågan är njet.

Så nära men ack så långt borta med andra ord. Så just nu är jag lite hängig, men skall gå och ta ut lite ilska tillsammans med die Brommafrau på gymmet.

Sayonara!

 

 

 

 

 

Varje morgon i Södertälje...

..så ser man mig och den rosa kaffemuggen lubba mot pendeltåget.

Dagens soundtrack

Man har inte hört allt förrän öronen trillar av.

På mitt jobb kan gubbarna säga precis vad som helst. Idag var det teknikchefens tur:
Teknikchef: Du ser ut som en prinsessa!
Konsult Malin: Öhh...ursäkta?
Teknikchef: Ja, hemma har jag en TV-kanal där man kan se en massa prinsessor, det är någon sorts barnkanal tror jag. Men alla prinsessor där ser ut som du!
Konsult Malin: ..ok...Tack?

Först var det Brighton och nu detta.

Söndagslyx

Nybakta bullar (titta de ryker fortfarande!) och trevligt sällskap (skymtar i bakgrunden).

Efter att ha sovit i tolv timmar så har jag varit full med energi, och hunnit med både studier, tvätt och studier. Hoppade sedan på pendeln och drog till Hammarbyhöjden där det var söndagsfika med nybakta kanelbullar....vilket nog är det godaste som jag vet.

Lördagslyx

Jag blev så uttråkad av utsikten att vara hemma hela lördagen och var så där halvsjuk, så jag pillade i min några alvedon och drog ut på stan tillsammans med F:et. Vi tog en engelskinspirerad fika med scones och te, strosade runt i små butiker och småshoppade inredningsgrejer.  En perfekt lördag på stan, fast efteråt fick jag betala med en feberattack som gjorde att jag sov i tolv timmar.

F:et har förresten varit tillbaka på ön och skaffat sig en väldigt, väldigt snyggig tatuering:

Grrr...

Utelämnad

Idag skulle jag göra så mycket saker...men igår kväll anade jag en begynnande förkylning, och den har beslutat sig för att stanna kvar idag. Och den håller en sådan där lagom nivå så att man är precis så där sjuk så att man inte kan göra något fysiskt men uttråkad om man bara ligger till sängs. Så jag antar att jag är utelämnad till bokföringsboken idag, för jag är inte tillräckligt dålig för att ha ett legitimt skäl att ignorera dess pockande uppmärksamhet om jag är hemma hela dagen...jag är helt utelämnad till dess våld helt enkelt. Balansräkning, here we go!

Ny pendeltågslitteratur

Idag började den nya kursen. Och det tog bara en snabb titt på schemat för att förstå att det blir enbart bokföringsstudier på pendeln i vinter, för det verkar vara rätt tufft. Game on!

Nervositet och skratt

Kompisen till en kompis var på stort omslag samt i en stor artikel i dagens DN Kultur. Jag blir så glad av att se människor som vågat satsa på sina drömmar.

Idag har varit en hemsk och bra dag - samtidigt. Idag har jag haft ett maratonmöte med företagets VD och jag var mighty nervös innan. Dessutom hade jag dumt nog tagit på mig ett par tights med otroligt dålig resår, så det var en kamp att se till att de inte satt nere vid knäna. Med VD visade vara en kul gubbe, mötet gick bra och tightsen satt någorlunda uppe.

Efter mötet  så spårade arbetsdagen totalt ur. Det är svårt att förklara exakt vad som hände skapade allt det roliga, men det hela började med att en av gubbsen exponerade sitt otroligt håriga bröst på en indisk restaurang och hela dagen efter det så har jag skrattat så mycket att jag nästan har fått andnöd.

Varmprat

Igår kväll var jag på kurs i hur man minglar, och större delen av kursen bestod av praktik. I säkert en timme vimmlade vi kursdeltagare runt och minglade med varandra, och jäklar vad kul det var! Trots att det låter som ett klassiskt forum för kallprat så hade jag riktigt många intressanta diskussioner med folk som jag aldrig sett förut och som jag i regel hade rätt lite gemensamt med. Efter gårdagskvällen mingel så vet jag nu en hel del om bilstereos, intern kommunikation samt vilket det godaste dessertvinet är – intressant kunskap som jag nog skulle missa i vardagens brus.

Finns det något forum där man bara går runt och pratar med okända människor? Jag vill mingla igen!

 

Kalle Anka pengar

Syftet med systemet som jag förvaltar är att automatisera bolagets interndebiteringar. Idag kom en av de tekniska cheferna förbi mitt skrivbord och frågade vad interndebiteringar egentligen är för något, och efter att ha förklarat att det egentligen är pengar som skyfflas runt på pappret mellan avdelningar i bolaget så kliar han sig i huvudet och säger ” Aha..det är Kalle Anka pengar alltså!”.

 

Just nu har jag kört ut en sammanställning över alla interndebiteringar gjorda i oktober. Och jag måste dra på munnen när jag tänker på att summan på pappret egentligen faktiskt bara är…just det, Kalle Anka pengar.

 

Det är typiskt en ingenjör att genomskåda det som vi ekonomer gör så mycket fuzz om.

Time out i storskogen

Mor A och jag badade bastu med inte mindre än fyra dopp i sjön. 

Sigge hejar på men tycker att vi skall kasta mer pinnar i sjön åt honom.

Mor A eldar och värmer upp bastun i skymningen.

Sigge älskar promenader. Fröken A är med i en stegtävling. 

Resultat: många skogspromenader och en väldigt glad, men trött, labrador.