Ahh!

Badrumskillen vill ha 80 lök plus moms för att fixa badrummet....Jag får nog börja sälja porr eller knark för att ha råd med det.

Inspiration behövs akut

Idag går allt trögt. En badrumskille har varit här och listat allt som behöver göras i badrummet, och den listan blev lång och besvärlig. Jag får huvudvärk, magont och pengaångest bara jag tänker på skiten. Dessutom så är motionslusten helt död, och mest av allt skulle jag bara vilja skita i allt och ligga i sängen och äta kakor och titta på såpor.Men det går inte , för idag skall vardagsrummet slipas - en aktivitet som leder till att jag kommer att ha slipdamm överallt vilket inte är särskilt trevligt (det kliar och man får ont i halsen). Noll motivation där också alltså.

Det är ju inte särskilt konstruktivt att gnälla, så istället har jag surfat lite på nätet efter inspiration och hittade den här berättelsen på Svenska dagbladets maratonblogg (som verkligen kan rekommenderas- vettiga träningsbloggar skall lyftas fram!) Nu skall jag bara hitta lite inspiration när det gäller badrummet och slipningen as well, så är livet på rätt köl igen!

Äntligen!

Igår kom det samtal som jag och Mr D väntat på i nästan en månad - på torsdag kommer en rörmokare (eller "rörpulare" som man säger i Stockholmstrakten. För mig som kommer från skogarna mot Norge, och har norskans betydelse av pula i skallen, så är dettta ett hemskt ord!) och byter golvbrunnen i badrummet.

Så nu går Googels sökmotor varm, eftersom varken jag eller Mr D har någon aning om vad renovering av ett badrum innebär eller kostar. Skall vi kakla, ha våtrumstapet, underlag, hur mycket skall lejas ut och hur mycket kan vi göra själva för att hålla kostnaderna nere? Frågorna är många....

Äta bör man

Jag, Mr D och hunden har varit på långhelg i skogen hos päronen. Vi plockade svamp, badade, sov middag och åt hur jäkla mycket mat som helst. Jag skojar inte, vi har nog smält i oss en veckoranson av kalorier på tre dagar - i natt vaknade Mr D och trodde att han skulle spy för att han ätit så mycket.

Mitt gamla jag skulle ha i dag haft dåligt samvete över matintaget, och huvudet skulle ha ekat av orden "banta, banta , banta" hela följande vecka, men mitt nya jag skiter i att lägga energi på sådant dravel. Det var gott, jag mår bra och det var sjukt trevligt att äta tillsammans med alla människor som jag suttit tillsammans med vid olika matbord under helgen. Så mitt nya jag ler vid tanken på allt trevligt som hänt under helgen och börjar spackla vardagsrumsväggen istället :-)

Svamptider

Jag är helt övertygad om att det i varje människa finns en urkraft som ger oss tillfredsställelse när man fångar sin egen mat. Så all den svamp som jag hittade i helgen har fått mig på mycket gott humör, till och med när jag fick pyssla med rensning och infrysning (som tar sin lilla tid...)

Någonstans har jag läst att det är skitbra att äta kantareller under den mörkaste vintern- dessa svampar kan tydligen lagra solens d-vitamin, vilket är toppen under de mörka vintermånaderna.

Börja om från början

Först och främst, så fort jag hittar sladden till kameran i flyttröran (lägenheten känns ibland som ett svart hål där prytlar mystiskt försvinner) så skall jag lägga upp bilder från Skottlandsresan samt cribbets nuvarande status, I prömise.

En viktig biföljd av allt klättrande i berg som Skottlandsresan innebar var att jag insåg att det är hög tid att ta tag i min kondis, som efter lunginflammationen inte underhållits av förklarliga skäl. Det är alltså dags att börja om, och jämfört med de andra gångerna som jag dragit i gång träning så har jag nu även tänkt om.

Nu i början ska jag strunta i att räkna kilometer och träningstillfällen, utan bara satsa på att ha kul och få i gång kontinuiteten i träningen. Jag skall inte anmäla mig till något lopp innan jag kommit en bit på vägen, och absolut inte ha dåligt samvete för att jag inte har tränat tillräckligt , utan bara satsa på att må bra och ha kul. Sådär som träning skall vara, men tyvärr inte är för många.

Och igår snörade jag på mig springskorna för första gången på länge, tog med mig hunden och begav mig ut i närområdet som jag ännu inte är så bekant med. Jag och hunden sprang och gick om vartannat, lattjade och rusade - kort sagt vi hade skitkul och när jag sedan började springa i den riktning som jag trodde att hemmet ligger i så var jag övertygad om att vi snart skulle vara hemma. Tjenare, jag sprang åt hel fel håll, och hamnade i Älvsjö istället för Fruängen. Långtur alltså med andra ord. Hunden är i dag så trött efter superturen att hon nästan fått bäras ut för att kissa.