Illusioner.

Jag är ekonom och tror mig ha koll på flisen, men har ett sparkonto som inte är långt ifrån noll.

Jag har en illusion att jag gillar att träna- men idag när jag gick upp för trapporna insåg jag att jag inte är särskilt fit.

Jag tror att mitt midjemått är ligger inom det som borde räknas som normal, men egentligen ligger jag inom riskzonen för välfärdssjukdomar.

Det är nog dags att take action- och dra åt svångremmen på fler än ett ställe.

Onödig tisdag

Jag och min kollega Jenny har kommit fram till att tisdag är en totalt onödig dag. Man har inte samma nystartskänsla som man vagt kan känna på måndagar, det är långt till nästa helg och dessutom har förra helgens energireserv tagit slut. För att motverka tisdagstråkigheten har vi en ritual att varje tisdag köper vi en chokladkaka som vi delar på under den sega eftermiddagen, och dessutom är det tillåtet att ägna dagen åt totalt onödiga saker (tisdagar är ju ändå a waste of time).

Så idag har jag ägnat mig åt följande saker:

• Funderat länge på vilket Rammsteinalbum jag tycker är bäst- det lutar just nu åt Rosenrot för jag gillar den hårda poesin, men Reise, Reise är ju min första kärlek...jag försökte involvera Jenny i problematiken, men hon var inte riktigt med på noterna.
• Däremot diskuterade vi länge vilket som egentligen är farligast för människan: luftföroreningar eller baciller på toaletten.
• Eftersom det är tomt på kontoret så passade vi på att förverkliga en gammal dröm: skrivbordsstolsrace i korridoren. Jag sög- Jenny rockade.

Dessutom kallade jag Valiummannen för söt när han råkade höra det. En klädsam rodnad infann sig både hos honom och hos mig.

"Resistance is futile"

Även om jag i tidigare blogginlägg gnällt om det manliga släktet, samt utmålat mig som en numera ansvarstagande vuxen, så måste jag faktiskt erkänna att jag just är innehavare av en bubblig och mycket trånande förälskelse à la tonåring. Föremålet för mina känslor är inte dock inte mannen på bilden, utan en av otippat nog en av gubbsen på jobbet: en man som närmar sig de 50, misstänkt kortare än jag, gift och ser lite ut som ett troll. Med andra ord är han så fel, fel, fel det kan bli- men jag kunde inte motstå Enterprise-skeppet som han har över sitt skrivbord....Dessutom har han en förmåga att få mig att känna mig lugn och glad- med andra ord har han ungefär samma effekt som en Valium, och jag råkar gilla Valium.

Efter att i några dagar känt mig som ett freak som blir alldeles fnittrig av old farts, och febrilt kämpat för att logiskt och vuxet rationellt mota bubbligheten i grind- så har jag nu istället gett upp och faktiskt gett mig hän åt de omogna fjortiskänslorna. Eftersom det här aldrig kommer att bli något annat än just ett ofarligt svärmeri så är det ju egentligen inget fel med att tråna efter någon ur en totalt olämplig demografisk grupp? Jag har ju inte direkt något bättre för mig just nu, och Spock står väl dessutom över fåniga sociala regler som mänskligheten har satt upp?

Varsel

Det här kan sluta illa...

Var på världens gulligaste bröllop igår, och var den "lyckliga" som fångade brudens bukett, och skall nu enligt sägnen tydligen gifta mig inom ett år. Jag och mina compadres är rörande eniga om att detta kan sluta riktigt illa med tanke på vilka puckon jag brukar ragga upp (Olof, Golddigger, världens tråkigaste man, pedanten, hemgiftskillen....listan kan göras rätt så lång). Eller som min mycket kloka vän G sa: "Herregud, du måste se till att du får tillgång till hans journal innan du gifter dig, lova!"

Livet som 30 something

Den finaste presenten....

Det här kommer att låta lite konstigt, men att fylla 30 har faktiskt förändrat mig. Psykiskt mest, även om några rynkor har smugit sig på den sista tiden- men nu när jag vet att jag är trettio, och statistiskt sett borde vara vuxen, så har jag i vissa situationer börjat bete mig all grown up. Har till viss del slutat nojja över småsaker, stå på mig lite mer och har satt upp lite nya mål här i livet....Och något av det första som jag gjorde som nybliven 30-åring var att åka till Willys och storhandla à la vuxen (se bildbevis nedan).

Torsdagslyx

Kidnappning.

Jag trodde att jag skulle obemärkt få slinka iväg till firandet på lördag, men gubbsen ville annorlunda. Istället blev jag satt i en bil, tappade orienteringen någonstans vid Hammarbybacken och en halvtimme senare satt jag bo en sjökrog någonstans i Saltsjöbaden. Väldigt oväntat, väldigt kul och jag blev väldigt, väldigt rörd.

Onsdagslyx.

Sommarmorgon, sedd klockan sju från Västerbron.

Idag har det varit stor dramatik på jobbet- gubbarna gick helt i spinn över ett telefonsamtal som jag fick från en blomsterbutik: Någon har beställt blommor till mig, de ska levereras i morgon och jag har ingen aning vem/vilka de är ifrån. Lustigt nog är det gubbsen som gått mest i gång av dessa mystiska blomster- spekulationerna har haglat och väldigt lite handläggande har blivit utfört.

Tisdagslyx

Face your fears.

Det är sommarschema på gymmet, och i tisdags (när jag hade tid att träna) så fanns det bara ett pass som passade. Problemet var att gymmet där passet gick av stapeln ligger 100 meter från mitt förra jobb.

Det låter larvigt, men halva tisdagen så tänkte jag att jag skulle skita i att gå tid eftersom jag fick panik bara av att tänka tanken på att närma mig det där skitstället. Men sedan blev jag arg istället eftersom det är otroligt larvigt att jag låter mig hindras av rädslan av att möta någon av mina gamla plågoandar.

Så jag går den välbekanta gatan fram, med lite hjärtklappning men inte så farligt som jag hade trott, möter tre gamla kollegor, ler och säger glatt "Hej", tränar, duschar och går hem med vetskapen att jag (larvigt nog) växt lite som människa.

(Arbetsplatsen som ett år efteråt ännu framkallar ångest är tegelbyggnaden långt bort i fjärran på bilden)

Måndagslyx

Rabarberpajsfika med kollegorna.

Söndagslyx

Sconesfrukost med choklad och fruktsallad.

Lördagslyx

Kladdkaka och snyggopresent :-)

Fredagslyx.

Efter att ha bangat brännboll i Hagaparken med en påstådd huvudvärk smyger jag iväg och äter sushi på Strandvägen. Tar en tidig kväll, och väl hemma i lägenheten lyxar jag med nagellack, bok och säng.

Nu är det sommar. På riktigt