Under min tidiga träningskarriär på SATS så brukade jag tvinga mig själv att gå på Body pump pass. Och då menar jag verkligen tvinga mig själv- jag tyckte att passen var jättetrista men ville på något sätt träna lite styrka.
Och det var ungefär så som jag tänkte när jag gick på mitt första skivstångspass (Friskis motsvarighet till Body Pump) för några veckor sedan- jag stålsatte mig själv för att genomlida ytterligare ett trist styrketräningspass. Men den här gången, och alla de andra gånger som jag därefter gått på Skivstångspass så har det varit jätterolig träning. Så tji fick jag.
Det har inte varit självklart för mig vad det är som gör att just Friskis variant är så mycket mer tilltalande än SATS, men jag har efter en tids funderande kommit fram till att ledarnas attityd troligtvis är mer peppande på Friskis. Alla som jag tränat för där har varit duktiga på att motivera deltagarna att ta i lite extra, och samtidigt varit extremt bra på att förklara alla rörelser och vad man skall tänka på för att få maximal effekt. Dessutom så är det lite mer fart i Friskis varianten, det är inte ett antal repetitioner och sedan paus inför nästa set som på SATS, utan istället varvas övningarna så att man ständigt är igång under hela passet.
överlag är jag mycket imponerad över Friskis och Svettis, men jag ser inte fram emot början av den här terminen då de redan överfulla träningsanläggningarna kommer att invaderas av alla med färska nyårslöften.
No comments:
Post a Comment