Scener från en arbetsdag

Igår satt jag hela eftermiddagen på ett möte om ett ämne som jag personligen kände att jag inte kunde så mycket om. Med mig hade jag projektledaren, min gamla chef samt två slicka Stureplanskonsulter (tänk er urtypen för brats så ser ni dem framför er) som per skalle debiterar 1500 pix för varje timme som mötet  pågick. Efter fem minuter upptäcker jag att även projektledaren anser att vi tre som representerar företaget inte kan så mycket om ämnet vi har möte om, då han utbrister:
"Va fan sitter vi här och bestämmer om detta, vi vet inte ett skit om det. Vi kan lika gärna bestämma hur ett nytt singalsystem skall se ut för det vet vi heller ingenting om!"
Jag kan inte hålla mig från att garva, för han har ju rätt. Stureplansmänniskorna ser dock mest nervösa ut, och börjar snacka sitt konsultsnack. Efter tio minuter så inser jag att deras jitter mest består av fina ord i hopsatta i meningar som egentligen inte betyder någonting, och jag resten av mötet är jag oerhört fascinerad att de  kan ta så mycket betalt utan att egentligen tillföra något. Ganska så snart så hugger projektledare till, då han tydligen har märkt samma sak. Han avbryter konsultsvadan genom att börja prata om att han har gjort MTP-samt MTA uppskattningar om området vi pratar om, och konsulterna nickar ivrigt som att de förstår precis vad han menar och säger att just de mätningarna är jättebra för just det här ämnet. Projektledaren ser lurig ut och säger:
"Jag menar alltså Mellan Tummen och Pekfingret samt Mellan Tummen och Armbågen"
Konsulterna ser så generade ut att min gamla chef bryter och säger att vi tar paus.

Resten av mötet förflyter under ytterligare Stureplanssnack, varvid projektledaren slumrar in. Konuslterna ser mattare och mattare ut ju längre mötet pågår, och givetvis kommer vi inte fram till något mer än att vi skall ha ett nytt möte...