Thank heaven for PMS!

Igår kväll pajade min spis- inte den minsta livsgnista går att uppbringa trots att jag har vridit på alla knappar samt kollat säkringarna. Fortfarande glad i hågen ringde jag min hyresvärd, och höll på att få hjärtinfarkt.

Vaktmästaren hade tydligen semester, och det där med ersättare var tydligen inget som man tänkt på direkt. Och tillgång till en fungerande spis är tydligen inte så prioriterat hos min hyresvärd så att man funderar på att ringa någon extern hantverkare för att komma en stackars hyresgäst som inte kan tänka sig att äta pizza i tre veckor till undsättning.

Vad hyresvärden inte hade räknat med var min just nu pågående PMS som gjorde att jag började tjuta i luren. Hyresvärdar har tydligen lite svårt för flickor som gråter, för nu sitter jag här hemma och väntar på någons kompis kompis som skulle komma förbi efter sitt jobb. Om han/hon/ det kan fixa spisen vet jag inte, men jag är rätt nöjd att min PMS för en gångs skull har kunnat leda till något bra.

Les filles, jag är ledsen att jag var tvungen att avboka i sista stund idag. Får jag bjuda på middag nästa vecka som kompensation? Jag har lärt mig ett nytt recept...