Efter en rejäl kram på Cityterminalen går vi fnittrandes in i Gamla Stan, fikar framför Svenska Akademin och vips färdas vi tillbaka till tiden i Sankt Petersburg och allt känns som om vi aldrig varit isär. Fast det har gått nästan tre år och Linnea den spjuvern pratar ryska som en infödd och jag jobbar på bank.
Och vi fnittrar oss igenpm återföreningsmiddagen, morgongröten,
promenaden och kinalunchen. Fast den perfekta stunden var helt klart när vi båda låg i en gunga vid Hornstull.....Sådant lyckoknark kan man inte ens köpa av ljusskygga knarkare på Sergels torg
1 comment:
Yeah baby!
Post a Comment